Fortsätt till huvudinnehåll

Vill det sig väl kan du till och med få renfilé på tallriken!

Ja det stämmer faktiskt. Cicos kontaktnät sträcker sig ända långt norrut upp till sameland och det händer ibland att det finns renfilé på menyn. Igår fanns det en riktigt tungviktare som passade mig och Anders helt perfekt. En välhängd oxfilé mod. stor kom in på tallriken. Tillbehören var väl anpassade till filén och både béarnaise och pepparsås fanns det på bordet. Men innan vi bestämt oss så serverades en minipannkaka med en skiva lax och dill på så vi startade upp aptiten.
 
Restaurangen är inte stor men den andas klass redan när man kliver in och det tog inte många minuter när vi slagit oss ner innan folket började strömma in. Elegant svepte Isabella fram med menyerna och berättade vad som fanns, som lite extra speciellt denna lördagskväll. Däribland den ovan nämnda oxfilén. Anders valde den egen tillverkade french fries och jag fick ett mycket gott potatismos. Filén var däremot så fantastiskt god att det inte gick åt speciellt mycket mos.
Men vi startade upp med varsin specialare. Jag, lycklig som en liten pojke på julafton valde sniglar i vitlökssmör och Anders han hade sin egen specialare, en Skagen toast, Iskallt bubbelvatten matchade det mycket goda röda vinet en Meses Jumilla Red som var som en liten smekning på tungan innan kraften satte in. Vinet hängde med hela kvällen.
Givetvis skall en underbar måltid avslutas med en god dessert. Så blev det även på La Cata. Anders valde en Café Gourmand och jag friskade på med en Pavlova, en stor dubbel maräng med färska bär och en spetsad cremé emellan. En dessert värdig vilken tsar som helst. Den var så perfekt att jag glömde bort att fotografera den.
Nu är det upp till er. Älskar ni god och vällagad mat med lite extra stil och finess, då skall du absolut inte missa ett besök i Benijofár och La Cata. Be Isabella att hämta ut Cico från köket så berättar han vad det finns för specialare, just den afton du och dina vänner är på plats.
Jag avslutade den godaste middag jag ätit sedan jag satte ner mina fötter på spansk mark. Denna afton är inskriven i min dagbok med fyra glimmande stjärnor efter. Nu väntar jag bara på att folket från GM skall dyka upp. Det kommer de att göra en vacker dag, det är jag ganska säker på.
 
 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Svenskarnas stora skräck - kackerlackan!

...så här ser en del av dem ut. Alla svensars skräck -kackerlackan. Egentligen ett helt ofarligt djur som skrämmer slag på turisterna nere i värmen. Den här figuren såg jag nere vid piren i morse, var tvungen att fotograferaden innan han blixtsnabbt förssvann in mellan några stenar. Förmodligen utkastad från någon av restaurangerna nere vid strandpromenaden för han hade någon form av diskmedel på kroppen. I de flesta hus här nere sitter det små apparater i vägguttagen där man stoppar in olika tabletter och skivor med medel mot mygg och annan ohyra. Effektivt tycker en del, helt meningslöst tycker en annan. Jag har två stycken inmonterade i vår lägenhet och inga kackelackor. Enligt sägnen skall man inte trampa ihjäl en kackerlacka för då släpper den ut alla sina ägg och det är visst många. Huruvida detta stämmer eller  bara är ett påhitt det får ni googla om. Jag tycker inte att det är några trevliga varelser men jag skulle inte heller få panik om det dök upp någon inne hos mig.

Rediger mat för rediga grabbar...

Just det, ni ser rätt, här vankas det Norrlands Pölsa uppe vid San Luis mitt i det varmaste Spanien. Min hyresvärd Ulf och hans fru Samira bjöd upp mig på en rik,tig dundermiddag i kväll, Kokta små färska potäter och rödbetor och stekt ägg, kan det bli så mycket bättre. För en Porjuspojke som mig var detta rena julafton och nästa vända hem till Sverige tar Ulf med sig en burk till, den saken är klar. Samira åt god sallad och kyckling hon gillar inte malet slaktavfall hi hi- Vi mumsade och åt så det stod härliga till och trinda som katten Gustaf hasaade vi oss ut för att spela ett par partier plump. Samira vann första och Ulf andra jag hamnade som tvåa bägge gångerna så jag var i alla fall mest jämn. Samira hade varit och plockat fikon och sken som en sol när hon visade upp fatet med nyplockade fikon. Nedan ser nu baronen från Ljunby, Ulf i full färd med att sleva i sig en portion pölsa. Det är konstigt att vissa maträtter sitter som gjutna sedan barnaåren. Pölsa med potatis o

Kritvita tuttar och grisskära män!

Fyrlingar på playan. Ännu är det gott om plats på stränderna runt Torrevieja. Om en månad kommer inte solens strålar att nå ner till marken för alla uppspända parasoller i regnbågens alla färger. Blev så sugen när jag ändå skulle jobba lite att åka ner till stan i några timmar. Jonny hakade på och vi tog motionsbussen, pröjsade och skakade ner till stan på dryga 15 minuter. Vi startade med att gå en vända bort till småbåtshamnen där vi satte oss i skuggan och tog ett glas rött. Tittade på miljonbaljorna som låg stilla inne i hamnen, de flesta både obebodda och orörda eller ens släppts loss från kaj under ett helt år. Fina små restauranger ligger det här i alla fall och det är nog ingen dum idé att masa sig hit en varm sommarkväll och testa någon av dem Här tvättas det nog rejält med svarta pengar. Det är inte det renaste vattnet i hamnen heller och jag undrar hur mycket skit som dessa flytande  lyxbåtar släpper ut där de står. Nåväl detta är inte mina problem. Jag och Elis